Idag tänker jag bli lite filosofisk här på MBU-bloggen. I gårdagens avsnitt, #4 Stress pratade Per och jag om stress i Made by Ulle-podden (du kan lyssna här). Per förklarade att stress behövs för att vi ens ska komma upp på morgonen och det är stressen i våra system som driver oss framåt. Jag började såklart fundera kring det här och tänk om det är så att stress har fått ett oförtjänt dåligt rykte? Tänk om det inte är något större fel på stressen. Utan att det är bristen på återhämtning och vårt sätt att leva som är felet till att vi känner oss stressade och som ett resultat kan göra oss sjuka.
Jag tycker det är en intressant tanke! För enligt Per så reagerar vi lika i kroppen på vilken stress som helst. Kroppen känner alltså inte någon skillnad ”stressmässigt” om vi blir jagad av en sabeltandad tiger som vi blev när vi levde på savannen. Eller om vi presterar till max på jobbet och sen stressar hem för att ta hand om familjen, som livet för många ser ut idag 2023.
Hur du reagerar vid stress…
Om vi fortsätter att jämföra savannen och det samhället vi lever i idag… Då blev du jagad och fick ett stresspåslag. Du sprang som bara den med andan i halsen. Kroppen reagerade med att ställa sig i försvarsläge genom att spruta ut stresshormoner som bland annat kortisol som frigjorde energi. Den höjde ditt blodtryck och blodsockernivå. Kroppen såg även finurligt till att din smärttröskel höjdes och blodet blev mer trögflytande ifall du skulle bli skadad. Samtidigt så såg kroppen till att organ som var överflödiga i en kampsituation som till exempel matsmältnings- och fortplantningsorganen gick ner på sparlåga.
Jag tycker det är rätt fantastiskt hur våra kroppar fungerar. Och jag känner en tacksamhet över min kropp som skyddar mig från olika faror så som sabeltandade tigrar, omorganisationer och övertid.
Förhoppningsvis överlevde du jakten och sedan när kampen och faran var över vilade du resten av dagen. Alltså du lät kroppen och systemet komma ner i varv så andningen och hjärtrytmen blev normal igen. Handen på hjärtat…hur ofta unnar du dig den återhämtningen dagligen idag? Jag menar en riktig återhämtning där du känner att kroppen och sinnet hinner ikapp. Men om nu stresspåslaget och kroppen reagerar lika, idag som där på savannen så borde även återhämtningen vara lika och framför allt lika viktig. Hänger ni med hur jag menar…?
Hur ska vi tänka kring stress då…?
Tänk nu om vi är skapta för att klara av stresspåslag men inte är skapta att klara av ett liv med för lite återhämtning. Läs den meningen igen, den innehåller många ord. Då är det ju faktiskt där vi måste lägga krutet, att skapa mer återhämtning i våra liv och inte mindre stress. Nu känner jag mig kaxig när jag skriver att vi inte ska minska på stressen. Men jag är övertygad om att när vi börjar prioritera återhämtningen och öka den så minskar vi naturligt och omedvetet på stressen. Varför? Jo för att vi vill skapa balans. Kroppen vill ha balans och drar sig automatiskt mot balans om den själv får välja.
Ja, det här kan man ju vrida och vända på hur som helst. Men jag tycker ändå att det är en intressant tanke. Och ju mer jag funderar på den så känns det rätt logiskt. Jag undrar nog om inte stress har fått en alltför negativ klang. Därför känner jag spontant att jag kommer att ägna mig mindre åt att försöka sluta stressa och mer till att skapa fler återhämtningstillfällen i min vardag. Med andra ord behöver jag inte känna mig stressad över att jag stressar för mycket. Fokus kommer från och med imorgon att ligga på återhämtningen. Känns rätt bra…
Återhämtning ska vi prata vidare om både i Made by Ulle-podden och här i bloggen. Häng på vet jag! Nu satsar vi på att ge våra kroppar den bästa återhämtningen…
Allt gott!
//Ulle
Du följer väl MBU Consulting på Instagram? Om inte så finns länken här: https://www.instagram.com/mbuconsulting/
Och behöver du mer boost till självkärlek ska du även följa Made by Ulle: https://www.instagram.com/made_by_ulle/